Idag kommer ytterligare en anledning till att avskaffandet av våra landsting borde påbörjas fortare än kvickt. Sveriges Radios Ekoredaktion informerar om den stora variation som finns i hur de drabbade svenskarna i tsunami-katastrofen fått hjälp, beroende på i vilket landsting de bor i.
En jämlikhet finns idag inte i den svenska vården, det är antingen boendeort eller egna pengar som avgör. Det naturliga vore att alla får samma grundnivå av vård, oberoende av landsting, och att vi avskaffar den otroliga byråkrati som idag styr prioriteringarna. Var nivån ska ligga är sedan nästa pilsner att avgöra...
Låt riksdagen vara beslutande organ för hur vården ska se ut i hela vårt land och låt den kunniga personal som finns inom vården istället få ta del av de byråkrati-pengar som idag bara försvinner till ingen nytta när det sitter mellanchef efter mellanchef som ska säga sitt i varje enskild fråga som sedan landstingsledningen ändå tar ett eget beslut om.
Sedan omfattar ju landstingens makt så mycket mer än bara vården där vi skulle kunna spara ännu mer av våra gemensamma resurser och ändå höja kvalitén.
Det stora problemet till ett avskaffande är att det förmodligen skulle resultera i en mängd arbetslösa landstingsanställda tjänstemän. Men istället skulle vi kunna se till att det finns tillräckligt med resurser, i form av arbetskraft och utrustning, där själva kärnverksamheten finns. Då skulle det inte heller vara några bekymmer att deras slit också betalas med en rimlig lön.
Det är inte skattehöjningar på grund av för små resurser som krävs. Det är ett helt annat sätt att använda de resurser som redan finns på. Det är inte heller en privatistering av vården jag vill ha, mer än som ett alternativ, utan ett sunt marknadsekonomiskt sätt hantera våra gemensamma resurser.
Samma slöseri, dåliga planering och byråkrati förekommer även i stor skala inom andra statliga myndigheter, men det återkommer jag till...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar