Shoppinghysteri

Bläddrar igenom olästa blogginlägg i Bloglines. Fastnar hos Linda Skugge och hennes frustration över bristande shoppingmöjligheter i Lysekilstrakten.

"Jag vill inte sitta på nån klippa och glo på nån fucking krabba. Jag vill fynda på reor i nån shopping mall. Det är för varmt för att åka in till Lysekil och shoppa. Abstinensen är så stark. Det är nästan så att jag åker via Ullared på väg till Helsingborg. Jävlar Stattena och Väla here I come! Jag köper vadsomhelst bara jag får shoppa. Tempo i Fiskebäckskil tillfredsställer inte mina behov."

Jag tror att många svenskar känner precis så här, fördomsfullt, framförallt kvinnor. Vi har blivit en nation av shopaholics. Får, eller kan, vi inte åka till ett köpcentra börjar vi må dåligt och får abstinens.


Den sista delen av hennes funderingar kan jag känna igen mig i:

"Man går ju bananas på en klippa utan bredband i Bohuslän. Tur att jag ska ha en till fast krönika i veckan i höst.
Det jag behöver är september och dagis och skola och en massa jobb. Semester går bort. Bu för bad och klippor. Bra för shopping och work."

Hur underbart det än är med sommaren så kan jag inte komma ifrån den stress som varje år infinner sig över alla måsten, allt man ska hinna med och göra samtidigt som man förväntas koppla av. Ekvationen går inte alltid ihop.

Jag kan,precis som Skugge, tycka att det är ganska skönt när september kommer. Fortfarande hyfsat väder. Rutinerna och lugnet infinner sig igen efter alla måsten under juni, juli och augusti.

Sedan vet man hur det är. Längtan efter dom där månaderna kommer tillbaka ganska snart när det riktiga höstmörkret och vinterkylan infinner sig.