Emma Igelström, en av våra största simmare det senaste 10 åren, meddelade i fredags att hon lägger ner sin idrottskarriär. Detta sker efter nästan ett års kamp för att bli frisk från sina ätstörningar, något som hon uppenbarligen är på god väg att lyckas med. Något som hon däremot inte längre är beredd att satsa på är sin elitsimmarkarriär och detta beroende på att suget efter att få tävla inte längre finns kvar. Tråkigt, men inget att göra åt. Lycka till med livet i övrigt Emma!
Emma uttalar sig i samband med detta om det hårda livet som elitidrottare med orden "elitidrott är inte mänskligt. Du tänjer på din mentala och fysiska gräns hela tiden.". Jag tror säkert att detta stämmer (har ingen egen elitkarriär bakom mig direkt).
Något som jag däremot har en åsikt om är hur unga tjejer och killar i många sammanhang drivs alldeles för hårt av sina ledare i alldeles för ung ålder. Ett exempel är den simtränare från Borås som jag känner lite. Har en egen karriär bakom sig i god sverigeklass och tränar nu unga simmare i 13-15 års ålder. Med de värderingar som denna tränare uttrycker tycker jag inte att det är konstigt att ungdomar inte orkar fortsätta med sina olika idrotter.
En åsikt från denna tränare är exempelvis att alla i träningsgruppen måste ha som målsättning att nå junior-SM, annars är det ingen idé. Visserligen är just simning en sport där man blir bra vid relativt ung ålder men frågan är om en sådaninställning gör att vi får fram en större bredd och fler riktigt bra simmare i Sverige. Lägg upp individuella mål för varje simmare istället som innebär att man ska bli bättre än man varit. Jag tror snarare att risken är överhängande att många slutar innan de borde göra, just på grund av en alldeles för elitorienterad tränare.
En talang i 15-års ålder är ingen garanti för en stjärna när han/hon fyller 20. Det finns så många exempel på svenska världsstjärnor som definitivt inte var stora talanger i den åldern, men som sedan genom envishet, stöd från omgivningen och stort slit blivit riktigt bra.
Jag vet att detta inte är något unikt simmarproblem; inom hur många lagsporter låter man bli att "toppa laget" när det går dåligt i en 12-årsmatch? Alla vill vinna, men till vilket pris? Är det okej om priset blir att en ung tjej slutar med fotboll när hon är 14 år bara för att hon inte då är tillräckligt bra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar