Skogsägarnas bidrag

Jag bloggade för snart en månad om "Skogsägare i uppror" där jag tog upp det, i mina ögon, mycket märkliga i de ersättningar som staten ska betala ut till landets skogsägare efter stormen i början av året.

I DN Debatt 17/4 skriver professor i naturresursekonomi Bengt Kriström om det orimliga i detta:

"Ett sätt att skydda sig mot en ekonomisk katastrof är att köpa en försäkring. Ett hus är, liksom en skog, en kapitaltillgång och vi kan skydda oss mot bränder och andra katastrofer genom att teckna en försäkring. Det kan också en skogsägare göra och det kan tyckas cyniskt att i efterhand påpeka detta. Icke desto mindre är det svårt att se varför en viss försäkringsbar tillgång skall betraktas annorlunda än andra försäkringsbara tillgångar."

"Ur ett försäkringsperspektiv ter sig de föreslagna stödpaketen högst tveksamma. Enligt min mening finns det bättre användning för de pengar som nu svenska folket nu skall använda till att kompensera ägare av en försäkringsbar tillgång."

Kommentar: Detta är vad varje annan privatperson och företag får göra för att klara en oförutsedd händelse.

"Vilka är då de samhällsekonomiska effekterna av stormen? 8 procent av virkes-förrådet i Götaland föll ner över en natt (enligt skogsskötselchef Tomas Thureson på Skogsstyrelsen). Sålunda står trots allt 92 procent av skogen kvar i Götaland och om några år finns det lika mycket skog som före stormen."

"Likafullt anser jag det tveksamt om dessa skattepengar är väl använda av det enkla skälet att vi har här en försäkringsbar tillgång. Vidare tror inte jag att effekterna av stormen "Gudrun" märks i samhällsekonomin om några år. Vi kommer att minnas bilderna av härjade landskap, men stormens effekter på samhällsekonomin kommer vi varken att minnas eller märka av. Marknadsekonomin har en förunderlig förmåga att anpassa sig till förändringar. Låt den verka utan stöd."

Kommentar: Uppenbarligen har en överdrift av följderna för samhällsekonomin gjorts. Stressade och pressade skogsägare i kombination med en lika pressad regering efter tsunamin har spätt på bidragspengarna mer än nödvändigt, därmed inte sagt att det inte behövs några stödpengar.