Jämnställdhet hela vägen

Som jag bloggade om för några dar sedan så har jag blivit pappa i torsdags, och har då befunnit mig de senaste 4-5 dagarna på förlossningen, BB och Neonatalavdelningen på Borås Sjukhus.

Det man kan konstatera är att personalen på dessa olika avdelningar är alldeles fantastiska och att de består av i princip bara kvinnor. Kvinnor som kan sitt arbete rent yrkesmässigt. Kvinnor som vet hur de ska hjälpa ett nyfött barn. Kvinnor som har bra råd och tips till den blivande/nyblivna mamman. Men det är också kvinnor i en organisation som i många fall inte ger pappan den uppmärksamhet som borde vara fallet. Visst, det är mamman som drar det stora lasset, men det behöver för den sakens skull inte innebära att fokuset enbart, eller till stor del, hamnar bara där. Det enda pappan inte klarar av att göra är att amma barnet från bröstet, i övrigt finns det ingen annan kontakt med barnet som är beroende av bara mamman, varken på BB eller i hemmet.

När barnet väl är där finns det ingen plats på BB för mig att sova över, inte heller ett enda mål mat till pappan (mamman får fyra mål per dag). Självfallet ska fokus ligga på att barnet mår bra och att mamman återhämtar sig efter förlossningen, men vem ser till att pappan återhämtar sig från förlossningen? Vem frågar honom om hans upplevelser? I mitt fall inte någon.

Jag skrev för nån vecka sedan ett inlägg som avslutades med "Möjligheterna ligger i att påverka en förändring på sikt, en förändring som i många sammanhang säkert kan gå betydligt snabbare än idag. Starten sker i hemmet med det nyfödda barnet.".

Jag vill ändra mig till att starten sker redan på mödravårdscentralen, förlossningen och BB där en helt annan attityd gentemot männen måste komma till stånd för att optimera möjligheterna till att fler män ändrar sin medvetna eller omedvetna attityd.

Till 95% riktas uppmärksamhet, information och allmän kontakt i dessa miljöer till mamman. Då är det inte konstigt att många män kan känna sig handfallna redan från början.

Det låter nu som om jag är oerhört missnöjd med den senaste veckan. Tvärtom, jag har nog aldrig varit mer nöjd än vad jag är just nu. Min sammanfattning av de upplevelser jag haft är mer för att fokusera på rätt ställe när vi pratar om den stora frågan om jämnställdhet.