Något som däremot inte är lika självklart att säga nej till, något som EU gör, är användandet av gentekniken för att hjälpa till att rädda afrikas befolkning. Om denna fråga skriver Waldemar Ingdahl ett debattinlägg i dagens Aftonbladet.
"Biotekniken löser problemen med plantor som är motståndskraftiga mot skadedjur och sjukdomar.
Genmodifierad majs, som redan odlas i Sydafrika, har ett inbyggt skydd mot majsborraren.
Forskning pågår på bönor och kassava med naturligt skydd mot sjukdomar och skadedjur.
Det största hotet mot bioteknikens löften stammar från överdriven rädsla. EU håller en hård linje mot all form av genmodifikation inom jordbruket.
Det är ett dolt handelshinder, som drabbar fattiga länder. ”Att förneka desperata, hungriga människor deras framtid genom att förmätet anta vad som är bäst för dem är inte bara paternalistiskt, det är moraliskt fel”, som Nigerias f?d jordbruksminister Hassan Adamu sa.
EU borde istället hjälpa Afrika att introducera genmodifierade grödor genom nätverkande, informerat beslutsfattande och dialog."
Vad är det som ger västvärlden rätten att bestämma när gentekniken inte längre ska utnyttjas för förbättringar av "våra" livsmedel när det faktiskt kan vara skillnaden mellan liv och död för människor i stora delar av Afrika och andra delar av världen?
Vi måste kunna skilja ut vad som är idiotisk forskning, och utnyttjande av denna, i rent vinstsyfte och vad som är ren medmänsklighet och solidaritet med människor i andra delar av vår värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar