onsdag, juni 22, 2005

Riksbanken förklarar

Igår kväll undrade jag vem Riksbanken vill lura. I dagens DN beskriver Riksbankens ordförande Lars Heikensten hur de har resonerat om farorna med för hög utlåning till hushållen. Några delar av hans långa debattinlägg:

"Vad vi däremot inte tycker oss kunna bortse ifrån är vad som kan komma att ske framöver när hushållen inte längre vill fortsätta öka sin upplåning och sina husköp. Risken finns då för att en abrupt anpassning av huspriserna påverkar den allmänna efterfrågan och sysselsättningen, vilket förstås också kan tänkas påverka inflationen, alla faktorer som vi enligt det mandat riksdagen givit oss bör bry oss om."

"Mot den här bakgrunden är det viktigt att understryka att räntorna i dag är på en historiskt låg nivå. Det finns goda skäl att vänta sig att de inte kommer att förbli på denna nivå för alltid. Det är därför viktigt att alla som överväger att ta upp ett lån prövar att den egna ekonomin klarar också betydligt högre räntenivåer än dagens."

"Även om hushållen själva naturligtvis har det primära ansvaret för sin egen lånesituation är också bankernas och andra långivares beteende väsentligt. De svar vi fått när vi tagit upp dessa frågor med bankerna är att de regelbundet innan lån ges testar hushållens betalningsförmåga vid betydligt högre räntelägen än dagens. Detta förefaller klokt."

"På många vis är det bra med den ökande konkurrens som på senare tid präglat marknaden för bostadslån. Men den rymmer inte bara positiva inslag. Vi har båda vid flera tillfällen i våra brevlådor fått reklam för snabba lån utan säkerhet med en omisskännlig doft av 80-tal. Vi skulle gärna se att konkurrensen också tog sig andra former. I andra länder konkurrerar man exempelvis med låneprodukter med försäkringinslag som begränsar hushållens risk om till exempel räntan skulle stiga eller om någon i hushållet skulle förlora jobbet."


Av resonemanget att döma har Riksbanken i alla fall diskuterat problematiken, men bedömt det som att andra faktorer väger starkare och att det i slutändan handlar om låneinstitutens förmåga att göra rätt riskbedömningar vid utlåning.

Hur det står till med hushållens egen förmåga till riskbedömning är en annan stor och avgörande fråga.

Inga kommentarer: