Den borgerliga alliansen presenterar i dag på DN Debatt sitt fyrpunktersprogram för integration.
Folkpartiets krav om språktest från förra valet har nu mildrats i alliansens förslag till att "det är viktigt att invandrare erbjuds en god språkutbildning". Uppenbarligen anser inte alla partierna att man ska ställa krav, vilket i valfrihetens namn känns bra.
Alliansen säger: "Det kan också vara mer komplicerat för arbetsgivare att bedöma arbetsförmågan hos en invandrare". Därför "ska kunna erbjudas allmänna tester på de faktiska kunskaper som en viss person besitter".
Frågan är varför det skulle vara svårare att bedömma arbetsförmågan hos en invandrare jämfört med en person född i Sverige. Det handlar om att en invandrare bedöms betydligt hårdare och förfördelas i konkurrensen med en "svensk". Ska tester av den här typen existera ska väl varje arbetslös person i Sverige i sådant fall göra det, inte en utvald "svår" grupp.
Alliansen säger: "Vi anser det viktigt att särskilt den offentliga sektorn använder sig av rekryteringsprocesser som är icke-diskriminerande".
Varför ska vi göra en skillnad mellan offentlig och privat sektor? Vill alliansen helst att invandrarna ska arbeta inom den offentliga sektorn? Jag förstår inte poängen.
Alliansen säger: "En väg att minska risken för diskriminering är att använda ett anonymiserat anställningsförfarande. Vi vill därför initiera ett brett försök med anonymiserade ansökningar inom den offentliga sektorn".
Är detta, som alliansen säger i inledningen, att "allianspartiernas utgångspunkt är alla människors lika värde och rättigheter" eller "Invandrare behöver inte särbehandling"? I mina öron innebär detta att vi underkänner förmågan hos varje personalrekryterare i Sverige att själva ha förmågan att bedömma vem som är mest lämpad för en uppgift.
Det finns bra saker också. Misslyckandet med de orimligt långa hanteringstiderna, som jag själv bloggat om, uppmärksammas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar