Dagen efter det som kallas Sveriges fiasko i Eurovision Song Contest kan man läsa att Martin Stenmarck ber svenska folket om ursäkt och att schlagerdiktatorn själv, Christer Björkman, fortätter att ha åsikter om Stenmarcks inställning till tävlingen.
Stenmarck har inget att be om ursäkt för, det är just Sveriges fiasko det handlar om. Svenska folket och schlagerjuryn röstade fram låten som vinnare före alla andra låtar för att representera Sverige. Att utvecklingen i tävlingen har sprungit ifrån svenska låtskrivare är inte Stenmarcks fel, där får schlagerdiktatorn ta på sig ett stort ansvar.
När det gäller Stenmarcks inställning tycker jag inte det finns något att klaga på heller. Om man bortser från låtens kvalité, måste man ändå konstatera att Stenmarck är en fullfjädrad artist. Det var inte avsaknad av scennärvaro eller andra missöden som fällde låten.
Sen kan kanske schlagerdiktatorn hålla inne med några av sina åsikter. Det underlättar inte direkt för artisten att tända till på allvar med en chef som dissar honom både före och efter tävlingen.
Det positiva med placeringen måste väl ändå vara att en plats i finalen nästa år efter att redan ha fått visa upp sig i semifinalen verkar ju vara en ganska framgångsrik väg för att hamna bland de tio bästa.
Stenmarck har inget att be om ursäkt för utan ursäkten, och ett erkännande, borde komma från schlagerdiktatorn själv som varit ledande i uttagningen av låtar och artister. Men som diktatorer normalt sett gör, gör också denne diktator; lägger skulden på allt utom sig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar