Nyhetssidorna rapporterar om en radioaktiv läcka vid den brittiska upparbetningsanläggningen för uran i Sellafield. Enligt The Guardian så skedde utsläppet redan i april månad, men först nu läcker (!) nyheten ut...
I och med detta kan vi förmodligen förbereda oss på debatten om den svenska kärnkraftens totala nedläggning.
Försommaren är räddad, den kommer att gå helt i Peter Eriksson och Maria Wetterstrands färg:
"Vill inte du också ha ett vindkraftverk i din trädgård? Nu höjer vi elskatten ytterligare 2000%! Kunde våra förfäder bo på stampat jordgolv kan väl vi också"
Det kommer säkert inte att låta exakt så radikalt, men nästan. Frågan som borde ställas är samma frågor som jag har ställt länge nu: Vad har hänt sedan folkomröstningen för 25 år sedan? På vilket vis har vi underlättat en avveckling av kärnkraften? Vilka är alternativen om vi inte vill sänka vår standard radikalt?
De lösningar som sker är att stänga vår kärnkraft till "förmån" för andra briljanta lösningar i våra grannländer, något som jag bloggade om för ett tag sedan:
"Danskarna blir dubbelt lyckliga, inte bara det att Barsebäck försvinner, dessutom får dom själva sälja kraft från sina egna kolkraftverk till smarta Sverige. I Finland håller man just nu på för fullt med bygget av deras femte reaktor strax utanför Björneborg - även dom gör både sig själva och smarta Sverige glada. Statsägda Svenska Kraftnät håller nämligen samtidigt på att lägga ner en likströmsförbindelse i havet mellan Sverige och Finland för att vi ska kunna importera den finländska kärnkraften nu när vi varit så smarta själva!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar