När jag blev pappa för en månad sedan, idag faktiskt, så var det en överraskning för oss att det blev en tjej. Min fru hade gärna velat veta i förväg, men jag ville inte.
I New York fungerar det på ett spännande sätt i många blivande föräldrars planering inför nedkomsten. De har bestämt sig för att inte veta könet i förväg, men vill ändå inte bli helt tagna på sängen och stå där med rosa prylar till en kille eller ljusblå till en tjej. För att undvika denna katastrof och för att kunna stoltsera med "rätt" färg i barnrummet redan när bebisen kommer hem så har man kommit på en fiffig lösning.
Föräldrarna väljer helt enkelt ut två olika uppsättningar med möbler, kläder och sängutrustning. Sedan kommer man överens med leverantören om att kontakta barnmorskan och ta reda på vilket kön som dyker upp för att kunna förbereda rätt färg och sedan köra ut den till barnrummet innan bebisen kommer hem.
Det finns uppenbara problem med den fiffiga lösningen också. Leverantören utsätts ofta för starka påtryckningar från mormor, farmor, syster eller bror till föräldrarna som gärna vill vara med och dela hemligheten.
Det är väl tur att man själv inte är så beroende av ljusblått eller rosa. Vi, eller rättare sagt min fru, hade förberett allting utan att veta könet. I vårt fall gick det alldeles utmärkt och vi har inte sett några tecken på traumatiska följder varken hos oss eller hos vår dotter en månad efter födseln.
Update:
Mattias tar upp problemet med könsbestämda bebiskläder, som jag till stor del stämmer in i.
1 kommentar:
Har själv blivit pappa för en månad sedan och kan bara instämma. Var och skulle handla bebiskläder förra veckan och förfasas över att det är uppdelat i pojk- och flickkläder.
Barnen är ju för 17 bara några månader, varför skall de ha könsspecifika kläder redan?
Skicka en kommentar